evelinastahlens

Ibland är det konstigt vad som händer i ens liv. Jag förundras ofta om hur allt runt en påverkar en, ofta också mer än man tror. Och hur personer som man trodde man kände och kunde lita på helt plötsligt bara skiter i en och behandlar en som om man vore en fis i rymden. Det finns personer som har gjort mig mer illa än jag någonsin trodde att en enda människa kunde behandla någon. Iallafall inte någon som man säger sig tycka om och bry sig om. Spåren är som sagt djupare än jag någonsin kunnat föreställa mig. Var och varannan dag slits dom upp av en tanke. Inte så att jag går runt och mår dåligt över det, eller jo, på sätt och vis. Det får mig att inte förstå. Jag förstår faktiskt ingenting. Jag blir äcklad, mår illa och det bara snurrar i min skalle. För mig är det oförståeligt och oförlåtligt. Jag önskar nu för första gången att man kunde förändra det förflutna. Mår illa av tanken, känner mig våldtagen. Fan!! Måste sluta tänka dessa äckliga tankar. Vidrigt är vad det är. Vidrigt! Bara åsynen av dessa personer får mig att skaka i hela kroppen. Som att den gjorde uppror av något slag. Hela kroppen säger lixom ifrån. Vissa dagar är perfekta, andra är jobbigare. Men.. visst har jag lärt mig mkt. Och jag vet, jag skiter i allt som hänt, det vad då och nu är det NU! Det jobbiga nu är att inte förstå!!! Det jobbiga är att man känner sig så fruktansvärt sviken!! Hur fan dum i huvet får man vara för att kunna behandla folk så!?

Usch!!!
Ne, nu måste jag dra till träningen men var bara tvungen att skriva av mig lite.
FAN!!!