evelinastahlens

Jag vill bara pyssla och pyssla och pyssla!

Igår var Emmie här och vi pysslade som tokar. Jättemysigt och kul att ha lite sällskap. Det lär vi göra om!

Idag pysslade jag lite mer själv. Städade sedan undan på bordet och tog tag i julbocken jag fyndades på Kupans julmarknad i söndags. Svart fick den bli. Tror det blir superbra sen när röda bandet kommer på igen. Fyndade även två bockar till Emmie och i utbyte ska jag få lite kottar av henne. De blir perfekt att måla och pynta med.

Åh, nu önskar jag bara att jag fick hämta ner jullådorna från vinden så ska det skapas julstämning så det ryker om det. Och i helgen ska vi försöka få in granen. Blir extra tidigt igår nu när vi åker bort dagen efter julafton. Måste ju få hinna njuta av den gröna, granna granen.

Det är lördag morgon och jag vaknar i alldeles lagom tid tycker jag. Halv nio passar mig perfekt. Inte för tidigt och inte för sent.

Hade en väldigt fin kväll igår med mamma å pappa. Ölprovning vilket resulterade i att jag insåg att det är rätt ok med veteöl och att det i övrigt är ljus lager som faller bäst i smak hos mig. Inbakad lax och sen mangofromage till efterrätt. En superkväll och klockan hann bli nästan midnatt innan vi kände oss nöjda med kvällen. Hoppas på att få göra om det snart igen.

Dagen idag bjuder på SHM på Friends arena. Men först ska melodikrysset och julmarknad hinnas med. Sedan tar jag å fina Emmie tåget till Stockholm för lite shopping och inspiration. Det blir middag och sen förfest innan den efterlängtade riktiga festen äntligen drar igår. Jag ser verkligen fram emot denna dag. Den kommer bli grym!

Pappa ska få sin födelsedagspresent ikväll. Ölprovning blir det på byggmästarn. Och middag. Ska bli så mysigt å få rå om mams å paps för en kväll. Jag längtar!

När jag slipper ta på mig långkalsonger under arbetsbyxorna. Har känts rätt så varmt denna vecka så idag tar jag tjuren vid hornen å testar utan långkisar. Vi får se hur det går. Hur som helst känner jag mig fri nu!

Usch, jag har verkligen kommit in i en dålig period när det gäller min kropp. För någon månad sedan kände jag mig nöjd, magen var platt och jag var till freds.

Nu har det ändrats. Töntig som jag är! Hoppas verkligen inte att det gått så utför så fort på riktigt men senaste tiden har jag känt mig allmänt lös och slapp o kroppen och magen känns större än någonsin. Detta trots att jag brukar få ihop iallafall tre träningspass i veckan.

Hoppas verkligen att jag kommer ur denna svacka snart! Jag är ju bara töntig! Jag vet!!

När det gäller köer alltså. Hur många gånger söker du inte av läget i precis alla kassor för att vara säker på att du väljer rätt kö, den kortaste kön, den snabbaste kön. Förmodligen i 9 fall utav 10. Fort ska det gå, hej och hå! Krånglar det för damen före dig i kön för att priset saknas på en vara eller att den nedsatta varan går in till fullpris, ja då knyter du näven i fickan å sneglar över till kön bredvid för att se om du inte via den kassan kan ta dig fram snabbare. Byta eller inte byta kö? Livets svåra gåta, vilken kö ska jag välja?! Läste idag om en kvinna på en hög position inom NCC som berättade om sina tankar kring köer. Hon tar ofta den längsta kön för att öva sig på att ta det lugnt och inte hetsa sig fram. Sunt kan jag tycka i vår annars så stressade och tidpressade vardag. Kanske något att ta efter, varje fall i 1 fall utan 10. Lycka till!

Jag kan ju inte annat än längta bort. Jag vill ha semester tillsammans med min man. 36 dagar kvar!

Hemma igen efter en fantastisk helg med dom bästa. Tåget tog oss till Stockholm. Lunch i gamla stan och så ett besök på Fotografiska. Färden bar vidare och vi checkade in på Hellstens Malmgården. Supermysigt litet hotell på söder, som en herrgård mitt i stan. Så otroligt charmigt! Efter lite förning på rummet begav vi oss till hotell Hilton där middag och RAW comedy club väntade. God mat och ett förlängt liv! Roliga var dom, Soran Ismail och Kristoffer Appelquist, och vi skratta oss trötta och glada. Avslutade på vårt hotellrum allihopa. Söndagen bjöd på shopping och mysigt ströv på söder.
Tack för en fantastiskt fin och kärleksfull bröllopspresent mina älskade vänner!
Emmie & Herman
Emelie & Marcus
Ni är bäst!

Känslan i min kropp säger julafton. Pirrig och förväntansfull. Så klart vaknade jag klockan 6 idag. Ingen höjdare. Men som jag har längtat efter denna dag. Ska bli så mysigt!

I natt drömde jag att min vigselring försvann. Spårlöst! Fy fan! Låt det ALDRIG hända.

Har aldrig varit någon löpartyp. När jag var liten spelade jag fotboll men efter en halv termin ville jag sluta för det var så jobbigt att bli fläskig när man sprang. Som sagt, ingen löpartyp. Och det har följt mig i livet. Har aldrig förstått dem som kan dra ut å bara springa springa springa. Det börjar dock ske en förändring. Mina löparvanor har förändrats till mer och mer frekventa tillfällen i spåret de senaste åren. Nu kan jag ibland tillome längta ut. Igår var en sån dag. Hela dagen på jobbet bara längtade jag efter att klockan skulle slå 16 så jag skulle få snöra på mig nya löpardojjorna och beta av några km. Ca 5 hade jag som mål. Men råkade vinstbong det dubbla. Sprang upp till stadsskogen och elljusspåret där. Dock blir det nog bara fredagslöpning där framöver tills det blir ljusare igen. Dels kändes det inte helt tryggt att springa där i mörkret och dels var det mörkret som gjorde att löpturen blev längre än planerat. Efter ett varv var jag inte helt säker på att jag sprungit ett varv så jag fortsatte och insåg då efter en stund att jag kände igen mej, men då kunde jag ju inte vända kände jag utan sprang glatt vidare. När två varv var avklarade och jag fortfarande kände mig pigg efter 7 km bestämde jag mig för att när jag ändå sprungit 7 så kan jag ju lika gärna springa 10 km. Och så blev det. Och öppen helt ok tid också kände jag. Iallafall för att vara jag. Tog mig runt på knappa 55 så det kändes bra oh jag är taggad för fler km. Imorn blir det någon enstaka på gymet bara ihop med core och styrka men på fredag laddar jag för en tur i stadsskogen igen. Jiho!

Har idag varit tor till Flängan. Där firades mest Åsa som fyllt år, lite firade vi även Patriks pappa. Min egen pappa är på 60årsfest på casino i Sthlm så honom får jag fira en annan dag. Nu sitter vi i bilen hem efter en lång dag. Jag är trött och längtar hem nått otroligt. Alldeles för lång tid enligt gpsn. Hoppas det går fortare!

Har haft en fin promenad med Emmie idag. Vi började med scrapbookmässa på vaksalaskolan och tog sedan en lång härlig välbehövlig promenad. Kände verkligen att jag saknat Emmie nu när jag inte träffat henne på ett tag. Det var verkligen dags å få lite emmieenergi och ladda emmiebatterierna. Så härligt att man har vänner som får en att känna såhär! Tack Emmie för att du är min vän!

Ja, ungefär som i en serietidning. Idag är det inte roligt att vara jag. Ligger i soffan och plågas. Mina ben bara värker och värker och värker. Fattar inte hur det kan göra så ont!

Usch! Inatt drömde jag att Patrik var död. Det var det värsta jag kan tänka mig!!! Jag vaknade av att jag storgrät! Låt det aldrig bli sanning. Inte på många många många långa år!!

Nu va det ett bra tag sen jag skrev här på bloggen. Mycket har hänt men det orkar jag inte skriva om nu.

Däremot har jag insett en väldigt spännande sak. I i princip varje morgon i flera månader har jag mött i kille i träningskläder när jag cyklat till jobbet. Han kommer gående samma väg varje dag men vi brukar mötas på lite olika ställen beroende på hur vi båda ligger i tid. I början hade han halvsunkiga gamla mjukisar å en urtvättad tröja. Efter några veckor hade han shoppat upp sig på nya löpartights och en sportjacka. Och igår hände något spännande. Jag har ju varje morgon reflekterat över denna man som bara går och går och går samma vända varje dag. Men så igår som sagt, då var jag ute på en löptur innan jobbet. Så jag började lite senare vilket innebar att löpturen lades på den tid på jag vanligtvis cyklar till jobbet. Det var då det hände. I cykelvägen i Årsta mötte jag honom. Den hemlige mannen som jag möter varje morgon. Han kom där. Springandes. Nu har mina tankar och funderingar fött sig en liten förändring då jag numera tror att han går en sväng för att komma till bra sprinställen. Men, vad vet jag?! Intressant är det iallafall. Tänk vad många människor man möter som man skapar sig en uppfattning om, tänker på, men som man egentligen inte vet någonting om. Jag undrar om han också vet vem jag är. Jag undrar om han funderar över mig och mitt liv, precis så som jag tänker över hans livssituation. Intressant!