var nöjd med allt

Nu e helgen slut och en dag av den nya veckan har gått. Började inge vidare med typ frosmofjällsis över hela bilen vilket innebar typ en ihjälfrusen Evelina som efter säkert 15 minuters skrapande och svärande hoppade in i den fortfarande iskalla bilen och begav sig på ishala gator iväg till jobbet. (utan vinterdäck) Fy mig!
Väl på jobbet gick det segt till en början. Datastrul å så men när jag väl gett mig ut i fält och lämnat de problemen bakom mig rullade dagen på snabbare en kvickt. Så vid halv fem slängde jag mig in i Carinan med jobbkläderna på redo för ett besök hos Björta-bildoktor. Nu var det ju verkligen hög tid att få på de där nedrans vinterdäcken. MEN!! Tror ni att det gick som jag ville så trodde ni fel. Halvvägs hem till Örbygatan kastade Carinan halvvägs in handduken återigen. Nybesiktigad sen bara någon vecka tillbaka ville hon inte leka alls mer. Plötsligt mitt i en rondell utanför Gränby centrum la musiken av och jag tänkte lite sorgset att "nejje, nu gick den lånade stereon sönder" men inte kunde man väl ha sån tur inte. :( Nej icke!! För när jag spanade runt i övriga bilen va visst allt dött och mörkt, förutom bensinmätaren och hastighetsmätaren, dom två viktigaste förvisso men ändå. Så jag körde halvt orolig vidare och klarade mig som tur va hela vägen till målet och hade i tron att det förmodligen bara var någon säkring som hade gått. När jag kom till mamma o pappa hade mamma gjort mat till mig så jag blev mätt i magen och fick också valnötsglass till efterrätt. När pappa och jag sen skulle ut å titta på bilen så ville hon inte ens starta... Jag undrar verkligen vad som har hänt. Ingen som är bilmekaniker som läser tro!? Tips tas gärna emot. Iallafall, efter mycket meckande bestämde vi oss för att lägga ner för idag, såg ju knappt sina fötter för det va så mörkt. Aja... Imorn skall pappa snacka me Gösta och kolla om han vet vad som kan va galet, jag håller mina tummar. Patrik är snällast och kör mig till jobbet imorn. Sen blire till att ta jobbilen hem. Men det går ju bra det med!
Tog en snabbis förbi lägenheten. Där tog vi bort formarna där vi gjutit och det blev så bra så. Installerade också elen till micro och ugn. Mytchet bra mytchet bra! Kvällen här hemma slutar med soffslappnig, Ullared, tjockisar och Svenska hollywoodfruor och såklart min underbaraste Patrik.
Kram och puss och glöm för all del inte bort Rolf Bengtson – Var Nöjd Med Allt Som Livet Ger

Kommentarer
Postat av: Mickis

Skam den som ger sig! Heja heja, då kan det ju bara bli bättre :D

2010-10-28 @ 17:30:25

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0